Vår historia
Signalisten är Solna stads allmännyttiga bostadsstiftelse som bildades 1953. Här är en guide genom Signalistens år i solnabornas tjänst.
1950-tal: Signalisten bildas
De stora byggåren börjar och det lantliga Solna börjar förvandlas till en stad med stora arbetsplats- och bostadsområden. Den 20 april 1953 hålls det första styrelsemötet i Signalisten, en bostadsstiftelse som ska ”försörja stadens invånare och statsanställda med bostäder”. Första uppdraget blir att bygga nya fastigheter i Ritorp. 1957 flyttar första hyresgästerna in i de nya fastigheterna på Törnbacken. Hyran för en trerumslägenhet är cirka 200 kronor i månaden.
1960-tal: Bostäder och service
Stadsplaneringen förändras, nu ska bostadsområden byggas – inte bara bostäder. Bagartorp får bostäder i moderna höghus, men också affärer, skola och service och det står klart för inflyttning 1960. Mellan 1957 och 1964 bygger Signalisten 968 lägenheter i Ritorp och Bagartorp.
Tanken med att skapa bostadsområden realiseras även i Bergshamra. Bergshamra torg invigs 1962 och här etableras all upptänklig service – från färghandel till bilskola. Fram till 1968 fanns tre allmännyttiga bostadsstiftelser som då slås samman i Signalisten. Starten blir att satsa på underhåll av fastigheterna i Råsunda och Frösunda.
1970-tal: Miljonprogrammets tid
1973 står det nya bostadsområdet i Hagalund färdigt i Bergshamrabyggens regi. Trots protester revs den gamla bebyggelsen och de karakteristiska blå höghusen restes. Området kallas Blåkulla och är i dag klassat som kulturmiljö av nationell betydelse.
Kalkylen för Bergshamrabyggen går inte ihop och bolaget är nära konkurs. För Signalisten är situationen omvänd då planerna och investeringen i ett miljonprogramsprojekt i Agnesberg skjuts på framtiden. Med sparade pengar i kassan blir det grunden till en stabil ekonomi för framtiden.
1978–79 står 179 nya lägenheter i kvarteren Korallen och Turkosen i Skytteholm inflyttningsklara, nära Solna centrum och den nya blå tunnelbanelinjen.
1980-tal: HLU och kabel-tv
Solna centrum glasas in och blir galleria. Signalisten provar hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll, HLU, för första gången i Bergshamra. Det glada 80-talet blomstrar och det uppskjutna projektet i Agnesberg med 397 lägenheter i postmodernistisk stil blir verklighet. 1988 flyttar de första hyresgästerna in i detta nya populära område. Digitaliseringen börjar ta fart och 1989 investerar Signalisten i kabel-tv till samtliga bostäder i sitt bestånd.
1990-tal: Bästa hyresvärden
Fastighets- och bankkrisen håller svensk ekonomi i ett järngrepp, men Signalisten står starkt. Bagartorp rustas upp och det som varit ett problemområde får ett bättre rykte. Även fastigheterna i Råsunda får ett lyft, liksom Bergshamra centrum. Underhåll först, sedan nybyggnation är mottot och en tredjedel av hyresintäkterna återinvesteras i fastigheterna. 1992 utnämns Signalisten till Solnas bästa hyresvärd av Hyresgästföreningen.
2000-tal: Hyresrätter blir bostadsrätter
Det är tiden då många av allmännyttans hyresrätter ombildas till bostadsrätter, men inte hos Signalisten. Dels finns en paragraf i stadgarna som slår fast att Signalisten ska förvärva, uppföra och förvalta allmännyttiga bostadsfastigheter. Dels antogs 1998 en företagspolicy som kräver att fem av sju styrelseledamöter är eniga vid försäljning av fast egendom vilket kräver politisk enighet i frågan.
För Solnabostäder (tidigare Bergshamrabyggen) blir situationen en annan, en stor andel av fastigheterna säljs för ombildning till bostadsrätter. Efter några år återstår endast en bråkdel av fastighetsbeståndet och bolaget köps av Signalisten efter ett politiskt beslut.
2010-tal: Nya tag mot framtiden
Nya Karolinska och Hagastaden blir en ny stadsdel som binder ihop Solna med Stockholm. Signalisten har som mål att planlägga och bygga 1 000 nya hyresrätter 2010 – 2025.
2022 investerar Signalisten drygt 55 miljoner kronor i underhåll, bland annat i Bagartorp och Råsunda. Många av fastigheterna är från 1960- och 70-talen och behöver akut renovering. Även nyproduktionen rullar på trots oroliga tider med ökande kostnader och räntor.